Sviken..

Att jag alltid ska vara offret i allt det fattar inte jag!!!!

Ensamt....

Det är ingen som läser mig blogg men jag skriver ändå för jag behöver "prata" av mig lite.. Jag pratade med en nära person som jag ändå trodde ville stötta mig lite men där blev jag blåst. Hade någon kommit till mig och sagt att dom har svårt att få barn hade jag stöttat dom i ur o skur men varför känner ingen så för mig?? Eller visar de iaf... Vi har kommit så långt att vi har bestämt oss för att gå på fler försök och vi måste betala för detta nu. Alltså 3 nya försök kostar 56-62,000 kr här i Malmö. Och det tänker vi betala.. Vi anser att det är inte lönt att "vänta" för att se om det går på vanliga sättet. Tiden går och vi är i den bästa åldern nu. Vissa köper bil för över 100,000 kr och vi vill lägga pengar på ett barn. Är det så konstigt när man kanske inte få ett på den vanliga vägen??? Jag blir så fruktansvärt ledsen när folk inte fattar hur mycket gärna vi vill ha ett barn.. Folk som redan har barn måste ju förstå detta men tydligen inte. Den jag trodde skulle stötta mig mest bryr sig inte. Den tycker att det e fel att ta ett lån för att försöka skaffa ett barn. Denna gången tänker jag inte säga till någon när vi börjar igen för jag känner att jag vill inte ha ett skit snack bakom min rygg. Och kanske blir jag starkare av att bara hålla tyst om detta. Jag känner att just nu har jag nästan ingen jag kan prata om detta ämne med. Och det gör ont. Man vill så gärna ringa och prata med någon när man får bra eller dåliga besked. Någon som vet hur det känns. Men det kan jag inte :( Men man vet ju nu var man har folk som man trodde ställde upp för varandra. Men ibland gör sanningen ont..

Ringt Rmc

Idag har jag ringt Rmc för att vi kommer att behöva våra papper till den blivande kliniken. Men då säger hon att vi måste skicka upp ett personligt brev där vi skriver under att vi vill ha kopia. FAN VAD SJUKT! De heter att läkaren måste titta igenom pappren innan dom skickat de till oss och vi kunde heller inte åka upp där och hämta de utan det skulle skickas. Jag vet inte men jag tycker inte om Rmc. Dom har inget varmt hjärta. Men men sista gången man har kontakt med dom iaf. Tack och lov


Förra inlägg var test

Förra inlägget var som sagt bara ett test om det gick att skriva från mobilen o de gick :)


Inget speciellt har hänt annars sen jag skrev sist mer än att jag nu mera är gift :)

Ingen lycka på barn fronten heller men nu har vi bestämma att början på nästa år ska vi dra igång på privat klinik. Så vi har börjat titta lite runt på pris o så. Så nu ska vi ringa o boka möte med 2 st kliniker o höra vad vi kan ställa för krav hos dom. För betalar man mellan 54.000 till 63.000 så tycker vi att man ska kunna ställa krav på vissa saker med. Denna gången ska jag kräva att dom söver mig innan dom börjar på. För det blev faktiskt en skräck för mig på Rmc. Jag vet inte men jag känner faktiskt att det ska kunna gå bättre denna gången. Jag vet inte om de e kroppen som intalar mig eller vad men jag vet inte det känns annorlunda denna gången. Sen har jag faktiskt varit rök fri i 2 månader nu och bara de känns som chansen kanske blir starkare. Jag ser fram emot detta faktiskt. Men vem gör inte de när man har väntat så här länge.

Nu ska jag lägga mig ner på kudden för klockan ringer om 5 timmar.


Börja om

Nu var det jätte länge sen jag skrev men som sagt varför skriva om man inte har något speciellt att berätta :)..


Länge sen

Nu är det länge sen jag skrev sist men jag har inte haft något att skriva.
Det har jag inte nu igentligen heller men känner att jag vill skriva av mig.
Mina tankar går mycket kring barn än och lär nog fortsätta att göra det efter som några vänner och släktingar ska ha barn snart. Hade vi inte fått missfall skulle vi vara i vecka 17-18 nu :(.. Jag skulle gå in i gadroben förra veckan och då bröt jag ihop. Där var ju bebis saker där inne :(
Jag har inte skrivit hur det gick på läkar mötet, men vi gick igenom hur behandlingarna hade gått med ägg och sprutor. Läkaren sa även att hon tyckte att vi skulle vänta i 1 år innan vi söker hjälp igen. Men 1 år känns jävligt långtid när man redan har väntat i ca 2 år. Hon sa även att ingen av oss är sterilla så vi kan få barn på den naturliga vägen. Men jag tycker inte att det är normalt att vänta så länge suck. Ibland önskar jag att något händer oss så att vi tappar minnet på det vi har gått igenom och kan blörja om på nytt om önska att bli föräldrar.
Men nu ska vi gifta oss Augusti så jag hoppas att man kommer på andra tankar och att det går "lättare" sen. Om inget annat så blir det lättare om det skulle sluta med att vi får adoptera.

Ne nu ska jag lägga mig i soffan..

Hejs svejs

Mina ögon kan tindra, Mina läppar kan le. Men sorgen i mitt hjärta kan du oftast inte se!


Jag skapade denna blogg enbart för att berätta hur det gick för oss under våra ICSI behandlingar och jag skriver inte varje dag efter som behandlingarna är över. Nu skriver jag enbart för att lätta på hjärtat så gott det går.    

Och irreterar du dig på vad jag skriver i min blogg så kliv ur sidan nu!!! 
Detta är min sida och jag skriver vad jag tänker och känner!!
 



Idag känns det som en tung dag.

Hade inte allt ändrats så skulle vi in på ultraljud idag kl 11.45 (det var den tiden som var bokad först)
Då skulle vi ha sett hur stor h*n var och om hjärtat slog och ev överlämnat oss till en barnmorska :(..

Men allt förändrades för 2 veckor sen nu. Skulle gå in i vecka 8 imån. Vissa dagar är jag så arg och besviken så jag vill kasta ut alla barn saker som vi har här hemma. Har ju fått mycket av syrran efter som Hampus och Nathalie har växt förbi den åldern så har vi fått mycket av dom. 
Allt känns så meningslöst. Ska till läkaren den 30/5 för att prata hur vi gör nu. Men jag gissar på att läkaren inte kommer att vara till så stor hjälp... 
Men vi har hittat en klinik i Malmö som verkar jätte seriösa Dom söver kvinnan på utplocket vilket jag uppskattar enormt  så vi får se om det är ett altenativ eller det är helt meningslöst för oss.. Men som vi känner nu måste man få upp orken.. Den lyckan vi hadde i ett kort tagss var enormt stort som hände och vi vet inte om detta kommer hända igen. Läkarna sa till oss njut av graviditeten. Men jag förstod inte varför jag skulle njuta för. Men nu förstod jag vad dom menade. "Njut så länge det varar" Att man inte förstod det fören det var försent





Vi flyde till en värd där alla vill oss väl.

Vi lyckades med vårt mål, men sorgen hann i kapp oss om och om igen.

Tårarna rinner snabbt i långsamma nätter. Beskymer och besvär ett gråtsam skratt.

Man visar spår av en jobbig depression, när man inte orkar kämpa så kommer frustration.

Allting runt omkring mig gör mig förbannad, livet ska vara lycka och inte något annat.

Valet är ju vårt men kommer vi att orka?

Vad kan jag säga, ni tror det är glömt. Men jag släpper det aldrig för det bär i mitt hjärta!






Många tankar

Denna gången känns det verkligen tungt att få mf igen.
Sen jag fick veta det så ser jag bara gravida överallt. Till och med på jobbet, det är minst 3 st gravida på varie våning och jag jobbar på 3 st våningar. Detta har verkligen tagit skada på huvudet. Men det är inget att göra något åt. Tur att inte renoveringen är klar än. Tanken var ju att när det var dax för att tapetsera i rummen så skulle vi ta någon barn tarpet i det ena rummet, men det känns som att det inte kommer komma i använning på ett ganska bra tag "eller kanske aldrig". Så det får bli ett kontor rum eller hundarnas leksaks rum nu istället.. Ne nu ska jag lägga mig på soffan igen..


Ha det så bra

Tårarna bara rinner....

Sist jag skrev här berättade jag att jag hade fått ett missfall men der var inte det hela. Det stämmer att jag fick missfall men det var bara av ena ägget det andra satt kvar,men inte nu längre :´( Fick veta idag att jag har fått missfall IGEN = vecka 6. Så nu har jag haft 3 st missfall på 3 försök. F*N.. Tårarna bara forsar ner och vet inte var jag ska ta vägen. Jag har ändå gått i 2 veckor och vant mig vid tanken att jag är gravid. Och nu idag fick jag ett RIKTIGT slag i magen. Det finns inga ord på hur man ska beskriva hur jag känner mig. Jag vill bara gå och lägga mig och sova för gott.  Säkert ingen som vill läsa detta jag skriver men jag måste få ut det ur min kropp. Känner att jag smäller av. Känner mig så himmla ensam. När jag fick beskedet så började tårarna att spruta så jag knappt kunde prata. Sambon sa inte så mycket. Tror inte att han har fattat det än. Jag mår riktigt dåligt just nu och undrar om jag någonsin kan repa mig. Känns som att vi aldrig kommer få en bebis i vårt liv. Vad har jag och min sambo gjort för att förtjäna detta?? Jag tror inte på gud men ibland tror jag fan att han finns och ser till att vi inte ska ha det bra alls. Somliga får barn som inte borde ha dom men vafan gör dom sterila istället och ge den lyckan till oss istället. JA jag är egoistisk just nu men nu tycker jag att detta är så himmla orättvist. Att man ska behöva betala för att man ska bli gravid är fan inte rättvist. Jag är så arg., besviken och ledsen. Nu känns det som att hoppet är över. Jag vill ta lån och testa igen men jag vet ju inte om jag har något jobb efter december Och ta massa lån och kanske ändå inte få en lite känns fel. Jag är knäpp men just nu så bryr jag mig faktiskt inte. Ni som känner mig, jag har en önskan av er Jag vill inte veta av att ni pratar om hur det går eller något just om barn. Jag vill heller inte höra vem som har blivit gravid eller NÅGOT. Eller att ni vet hur det känns för att ingen vi känner har gått igenom allt detta som vi har!  Jag orkar bara inte tänka på något om barn... 

Urdålig Måndag!!!!

Dagen har bara varit riktigt skit och det bara fortsätter. 

Kan berätta att i Lördas fick vi ett plus på stickan men det vara bara tills idag. Missfall igen. Ska in och ta blodprov imon men jag vet redan svaret så det känns så meningslöst. Många säger till mig att man kan blöda ändå men jag har gjort ett test idag och det var negativt så varför skulle det ändras?

Så vår färd på Rmc är över utan något resultat. Så nu funderar jag på att lägga ner denna sidan efter som det är "över" nu. Vi får se hur vi gör framöver med vår kamp.


Ha det så bra alla läsare som har följt oss.....


Onsdag.

Ja happ vad ska jag skriva idag då??
Jo nu kom jag på. Vi fick brev från sjukhuset igår om nedfrysninge.

Angående vårt samlat beträffande nedfrysning av eventuella överblivna befruktade ägg, vill vi härmed meddela er att det inte blev någon nedfrysning av ägg. Vi vill dock poängtera att de ägg Du fick lagt tillbaka var av god kvalitet och reducerar därför inte din möjlighet till graviditet. Mvh Laboratoriet.
Suck som vanligt. Jag hade faktiskt inte väntat mig något annat svar men man hoppades ändå ju.

Har en lite fråga om det är någon som vet. Någon dag efter insättningen fick jag väldigt öma bröst och det har jag än. Tycker att det ska vara försent med biverkning efter sprutorna men kan det vara vaginal gel som ger denna biverkning? Hittar liksom ingen info om detta...

Nu är det bara 2 dagar kvar att jobba sen är man ledig i 2 dagar jiiipppiiieee =) Stefan, Marie och Mimmi kommer ner i helgen älsklings pappa och styv mamma. Ska bli trevligt att träffa dom igen. Det är ju inte så ofta man träffas efter som det är så lång mellan oss. Hur brukar man säga? Ju närmre man bor desto mer sällan träffas man, Och det stämmer faktiskt på vissa folk =).

Nu ska jag lägga mig i soffan en stund men ha de så bra så länge..


ps: Carina det är skönt att du är i sverige iaf så att man kan prata med dig iaf =) Uppskattar att du alltid finns där =) STORA kramar till dig =)

Måndag

Måndag idag och tiden har bara sprungit iväg. Efter jobbet så åkte jag till mekonomen och handlade schampo till bilen. Sen blev det en sväng in till eko, hittade Nickes favorit leksak så det blev en sådan till + lite godis till älskling. Körde hem och tvättade bilen då en vit skåp bil kör in på vår väg med 3 st invandrare mellan 20-30 år och frågade om jag hade skrott att sälja. Dom hittade en genom rostig katalosater som dom ville ha men NEJ jag säljer inget på vår tomt. Nu är man bara rädd att dom kommer hem till oss när vi inte är hemma och tar saker för det var en del saker dom ville ha som vi ska spara. Så jag sa till älskling nu måste grindarna sättas upp. Efter som vi har en "egen" väg så har inte dom med vår väg att göra och grannarna märker ju om någon är på vår tomt om inte vi är hemma. Jag får ju säga att vi älskar våra grannar efter som vi har 2 st som alltid är hemma och dom bor mellan oss, och dom ser ALLT. Dom kommer in till oss och säger om det har varit någon bil här hemma. Och det uppskattar vi något enormt, som grannar så hjälps man ju åt =).
En annan tråkig sak är att mina eksem på händerna börjar komma tillbaka. Var ju sjukskriver för 1 år sen efter som det blev stora sår, och det hoppas jag att det inte blir samma nu. När jag får sår på händerna kan jag knappt tvätta händerna och det är något man verkligen vill efter ett wc besök. Nej nu ska jag in och lägga om händerna sitter på trappan just nu

Men ni får ha det super bra...


Söndag

Idag är det söndag och jag är inte på humör för något alls. Har inte varit det på hela veckan.. Igår fick jag ett ryck iaf att jag skulle måla vår säng som var i furu till vit. Furu är snyggt men inte när den har börjat gulna tycker jag. Så jag målade om den iaf. Och den blev klar idag, så när jag skulle bygga upp den igen ser jag hur ojämt färgen har tagit fast jag målade grund och 3 lager färg. Man ser inte det tydligt men jag ser det. Tänkte ja ja det får gå. Men sen fick jag inte upp sängen och det gjorde inte saken bättre. Tror jag försökte i 30 minuter sen gav jag upp och känner mig så besviken att inget jag gör blir bra. Blir så himmla ledsen för det känns som att jag inte duger till något. Började faktiskt gråta, löljligt att gråta för en säng men jag blev så sne på allt. Har varit så hela veckan men jag tror det har med hormonerna att göra efter sprútorna. Jag har kännt mig deprimerad ett tag nu och det har dom närmaste familjen märkt av det men inte vågat sänga något. Tycker det är synd om älskling att det är han som får ta de mesta, men han stöttar mig mycket ändå... Sen åkte mamma och syrran idag utomlands och det känns HEMSKT. Det är jätte skönt att dom kommer ifrån sverige lite och kan ladda upp sig men jag tycker att det känns hemskt att jag har inte mina "bästa vänner" här. Jag jobbar ju med mamma så jag pratar med henne dagligen men det kan jag ju inte göra nu. Och syrran prata man ju oxå med mycket vem ska man ringa nu då :( Aja dom är snart hemma igen, men hoppas att det går fort.. Ne det blir bara kort inlägg idag för nu ska jag lägga mig i soffan innan jag ska sova. Ska börja tidigare imån efter som jag ska ta ett annat område till påsk, så det gäller att lägga sig i tid nu..

Men ha det så bra alla läsare...


Onsdag

Ringde idag till Rmc igen för att höra hur det går på labbet.

Fick veta att det var 6 st kvar och att dom utväklades lite olika. Men dom ville sätta in ägget idag. Så jag ringde älskling och sa att vi skulle till rmc kl 13,15. Efter som jag slutade vid 11 så körde jag till mormor och morfars grav där jag satte blomma (påsk liljer) och tände ett ljus. Efter det så körde jag till sjukhuset för att jag och älskling skulle ta en fika innan insättningen. Och jag säger det att bli inte kissig på mas för där finns ju INGEN toa som man kan låna utan man måste gå in på en avdelning för att komma åt en jäkla toa. Detta var inte det lättaste och hitta för att alla i hela den byggnaden hade lunch och dörrarna var låsta. Så vi fick hoppa över fikan och gå till Rmc huset för att kissa. Iaf när vi kom in till Rmc fick vi inte vänta lägen för än dom kallade in oss dom var tidiga för en gångs skull. Läkaren kom in till oss samma kvinna som vi har haft dennna gången. Hon frågade oss om det var okej att sätta in 2 st ägg. Och det säger man ju inte nej till efter som vi har tjatat på att vi ville ha in 2 st denna gången. När vi kom in i rumet fick vi se hur de 2 hade utväklats MEN dom var inte det bästa. Det hade vitta prikar på dig vilket det inte ska vara igentligen, men dom sa att dom sätter inte in dåliga ägg så vi får se.. Insättningen gick bra för övrigt.. Ska in och ta blodprov den 19/4. Känner på mig att detta kommer nog inte funka denna gången. Man tror att det ska öka chansen när man sätter in 2 st men det gör det inte. Konstigt men sant..


Ne nu ska jag lägga mig i soffan och bara koppla av. Stor risk att jag sommnar men vad gör det =)



Ni får ha det så bra alla läsare =)


Tisdag

Idag blir det bara ett kort inlägg.
Känner mig jätte yr så jag gick hem tidigare från jobbet.
Ringde Rmc för att höra hur det hade gått med befruktningen.
7 av 15 hade klarat sig till idag. Ska ringa igen imån och ev sker insättningen imorgon eftermiddag. Jag fattar inte hur dom jobbar efter som innan sa dom att går det bra  för embryn så sätter dom tillbaka det dag 5. Men nu ville dom sätta in det igen på dag 3 efter som det gjorde dom förra gången och det blev positivt men slutade med ett missfall.. Jag fattar mig inte på dom. Börjar bli riktigt irreterad på den avdelningen efter som alla säger olika. Men jag har inte ork till att säga ifrån längre.. Så vi får se...

Nu ska jag lägga mig igen och hoppas på att yrselen går över....


Ha det så bra



RSS 2.0