Det är ingen som läser mig blogg men jag skriver ändå för jag behöver "prata" av mig lite.. Jag pratade med en nära person som jag ändå trodde ville stötta mig lite men där blev jag blåst. Hade någon kommit till mig och sagt att dom har svårt att få barn hade jag stöttat dom i ur o skur men varför känner ingen så för mig?? Eller visar de iaf... Vi har kommit så långt att vi har bestämt oss för att gå på fler försök och vi måste betala för detta nu. Alltså 3 nya försök kostar 56-62,000 kr här i Malmö. Och det tänker vi betala.. Vi anser att det är inte lönt att "vänta" för att se om det går på vanliga sättet. Tiden går och vi är i den bästa åldern nu. Vissa köper bil för över 100,000 kr och vi vill lägga pengar på ett barn. Är det så konstigt när man kanske inte få ett på den vanliga vägen??? Jag blir så fruktansvärt ledsen när folk inte fattar hur mycket gärna vi vill ha ett barn.. Folk som redan har barn måste ju förstå detta men tydligen inte. Den jag trodde skulle stötta mig mest bryr sig inte. Den tycker att det e fel att ta ett lån för att försöka skaffa ett barn. Denna gången tänker jag inte säga till någon när vi börjar igen för jag känner att jag vill inte ha ett skit snack bakom min rygg. Och kanske blir jag starkare av att bara hålla tyst om detta. Jag känner att just nu har jag nästan ingen jag kan prata om detta ämne med. Och det gör ont. Man vill så gärna ringa och prata med någon när man får bra eller dåliga besked. Någon som vet hur det känns. Men det kan jag inte :( Men man vet ju nu var man har folk som man trodde ställde upp för varandra. Men ibland gör sanningen ont..