......
5 dagar sen jag skrev nu men jag känner ingen lust till att skriva längre. Vet inte vad jag ska skriva om i heller. Bara tanken att man ska in för blod prov igen på Torsdag känns meningslöst. Och bara att man ska dra igång med sprutorna och all väntan tar på psyket. Som jag känner just nu vill jag skippa behandlingen. Folk säge tredje gången gillt men det undrar jag. Behandlingen känns meningslös just nu... Har funderat lite.. Skulle det inte gå denna gången vad ska man göra då??
Ska man kämpa vidare och ta ett lån som man kanske inte har råd att lösa och kanske ändå inte får någon bebis eller ska man kanske adobtera. Det kostar oxå mycket men då vet man iaf att man får något för pengarna. Men å andra sidan så är det ju inte vårt "riktiga" barn + att barnet får man inte vid födselen. Sen är det ju allas önskan att få ett eget. (oftast).. Eller ska man skippa barn och flytta till en större gård och skaffa lite mer djur som man kan dela kärleken med. Som sakt jag tänker ganska mycket just nu..
Ne nu ska jag lägga bort datorn och mysa med mina djur i sängen. "jag somnat säkert" =)
Ha det så bra
Hejsan, vad kul att du också gör en bok! :)
Jag ska hålla alla fingrar och tår för er skull och hoppas på ett lika underbart resultat som jag och min sambo ser fram emot! :) Lycka till. Ida
Tycker du ska fortsätta blogga om din/ er vardag och dina tankar om allt :)
